|
Det finns många sätt att beskriva vilken färg en häst har. Eftersom
islandshästen som ras betraktat har en färgrikedom av sällan skådat
slag har många vackra och beskrivande namn skapats på olika språk.
Tyvärr har alla namn inte varit grundade på vilka
arvsanlag hästen har utan enbart på hur den sett ut. Danskar kallar gärna
hästar "gula", "gråbruna", "jordfärgade"
etc. Det är ju förståeligt men skapar oreda när man vill använda färgen
för härstammningskontroll, rädda utrotningshotade färger eller som
nu aktuellt, göra en "färg-BLUP" för islandshästen. Det
som då är intressant är hästens GENETISKA färganlag. Det finns en
bra svensk nomenklatur för hästfärgerna, den är inte allt igenom
logisk men i alla fall korrekt så till vida att den utgår från hästens
sanna genetiska färg.
I den här serien tänkte jag gå igenom islandshästens
färger ur ett genetiskt perspektiv. Färgnedärvning är väldigt
logisk och lätt att lära sig om man bara vet grundreglerna. Jag är
medveten om att detta kan verka tungt och teoretiskt men det lönar sig
att försöka förstå principerna eftersom samma lagar gäller rakt
igenom.
Genotyp och Fenotyp
Alla hästar har 32 par kromosomer i varje
cell i sin kropp (utom könscellerna). Där finns all arvsmassa som
kodar för alla hästens medfödda egenskaper. Hästen får den ena
kromosomen i varje par från sin pappa och den andra från sin mamma. För
varje gen har hästen en uppsättning anlag, allel, på vardera
kromosom i paret. Hästens genetiska uppsättning (t ex för färgerna)
kallas dess GENOTYP. Hur detta ser ut för ögat är hästens FENOTYP. Hästar
med identisk färg-genotyp har definitionsmässigt alltid samma färg, medan
hästar med likartad fenotyp kan ha olika genotyp då många färger är
lika varandra och olika nyanser kan spela spratt och ge upphov till
feltolkningar.
En häst har alltså för varje möjlig färg-gen
fått ett anlag från sin pappa och ett från sin mamma. De allra flesta färger
är dominanta, dvs. det räcker att hästen har ett anlag från en förälder
så syns anlaget. Oftast gör det heller ingen skillnad på utsidan om hästen
har ett eller två anlag för samma färg-gen. (Vi kommer till undantagen!)
Alla hästar har alltså två anlag (alleler) som kodar för färg eller
ickefärg på samtliga färg-gener.
|