Text: Tim Kvick

I detta tredje avsnitt av färgserien ska vi nu bygga på vår kunskap ytterligare genom att lägga till ett färg-locus ; D. Genetiskt är det liksom gulgenen ett slags blekanlag som lämnar "primitiva" märken liknande gamla vildhästfärger kvar på hästen. I motsats till gul-anlaget syns ingen skillnad utanpå hästen ifall den har ett eller två black-anlag. Black-anlaget är alltså vanligt dominant. Gul-anlaget och black-anlaget verkar blekande på olika sätt. När de dessutom kombineras (dvs. samma häst har fått BÅDE ett gul- och ett black-anlag) adderas effekten något men inte alls som om det hade varit två gul-anlag.

Blackfärgen är en mytomspunnen vildhästfärg. En vanligt förekommande teori är att från början var alla "förstadier" till hästen blackar, och sedan uppstod "tamfärgerna" d som mutation av D.

Kom ihåg från första numret: du ser inte skillnad på en svart häst med en eller två svarta anlag. På samma sätt ser du inte om en black har ett eller två anlag för sin blacka färg.

Black-genen verkar alltså lika i enkel eller dubbel uppsättning. Man skriver D (dun) om anlaget finns och d om det inte finns. En häst helt utan anlaget har då dd. (oftast skrivs detta inte ut) En häst med enkel uppsättning har Dd. En häst med dubbel uppsättning har DD. Den måste ha två black-föräldrar. Till den sista kategorin hör t.ex. fjordhästarna som under lång tid avlats för att bara ha blacka anlag. De kan alltså bara få blacka föl oavsett partner, därför är alla fjordkorsningar blacka! Fjordingarna är också speciella för de har även selekterats hårt för att få så ljus färg och lite vita tecken som möjligt.

Obs att om två blackar som båda bara har ett anlag Dd får en avkomma ihop som blir black är det bara 1/3 av dem som får uppsättningen DD. (Vet man inte om hästen har ett eller två blacka anlag skriver man D och lämnar tomt på den andra positionen).

Black-genen bleker hästens kroppsfärg mer än huvudet så dessa hästar har ofta en mörkare "mask". Fenomenet är mer uttalat ju mörkare hästen är.

Blacka hästar har också alltid en ål SOM FORTSÄTTER HELA VÄGEN GENOM MAN OCH SVANS och ger den karakteriska mångfärgade manen och svansen. Alla hästar som har ål är inte blacka! I princip kan alla hästar ha ål om med det menar en mörkare rand på ryggen. Men den "ålen" är lite suddigare och är inte kombinerad med de andra blacktecknen. "Fusk-ålen" fortsätter inte heller genom man och svans. En äkta black-ål ser ut som att den påmålad med pensel och har lite mer kontrast till grundfärgen.

Andra blacktecken är mörk öronkant, zebra ränder (strimmiga tvärränder) på benen och tvärränder över manken. Dessa syns tydligast i sommarpäls. (Teckningarna kallas primitiva för att de finns på åsnor och gamla vildhästraser).

Black-genen påverkar ibland också ögonfärgen, det kan ge något ljusare bruna ögon än vad hästen skulle haft annars. Den tydligaste skillnaden gentemot hästar med gul-genen är att blackarna är MÖRKARE i ansiktet där gul-hästarna snarast är LJUSARE, och så den typiska skarpa ålen och mångfärgade manen förstås.

Repetition: Black-genen bleker kroppsfärgen men lämnar ansiktet mörkare. Blacka hästar har ål, mångfärgad (randig) man och svans samt primitiva teckningar. Två anlag bleker lika mycket som ett anlag.

Till vänster: Förstaklasshingsten Geisli frá Medalfelli är en musblack som fått så pass många avkommor att man säkert kan säga att hans genuppsättning är Ee aa Dd. Han kan alltså få blackar i alla färgvarianter beroende på stoets anlag. Exempel: med ett brunt sto med rött anlag och ett brunt anlag Ee Aa eller ett fuxsto med ett brunt anlag ee Aa kan han få svarta, bruna, fuxar, musblackar, brunblackar och rödblackar. Med ett svart sto med rött anlag Ee aa eller ett fuxsto utan bruna anlag ee aa kan han få svarta, musblackar, fuxar och rödblackar. Vill du snurra till det ytterligare? Med ett isabellsto med ett brunt anlag ee Aa CCcr kan han få:

svarta, gulsvarta, musblacka, bruna, gulbruna, brunblacka, vitblacka, fuxar, isabeller, rödblacka, Isabellblackar! Också på denna bild skymtar den tydliga black-ålen!

Om vi nu utgår från färgerna vi lärde oss i de första två avsnitten kan vi få flera olika kombinationer med black-genen. En häst med fuxfärgen som bas och minst en black-gen kallas på svenska rödblack. På isländska heter färgen bleik eller fifillbleik. Den har då uppsättningen ee aa D eller ee Aa D eller ee AA D (vi ser ju inte de bruna anlagen på utsidan). En rödblack har ljust aprikosfärgad till mörkt laxröd kropp och ljusgul till orangeröd man och svans som är mörkare i mitten än på sidorna. Ansiktet är antytt mörkare än kroppen och tittar man noga kan man ofta se svaga zebraränder. Alltså; En fux med minst en black-gen blir rödblack.

Till höger: Fjalar från Bäckagård är en ljus rödblack efter svarte Tyr och rödblacka Kvik. Han har inget gulanlag utan bara en vacker ljus nyans av den rödblacka färgen.

Foto och matte: Malin Cerne

Till vänster: Fífill (känd från tävlingsbanorna från 80-talet) var typiskt rödblack och visst matchar han både Jannes hår och höstfärgerna ! Här ser man hur ålen på en rödblack är mörkare röd än kroppen och trots att det blir mindre kontraster än på en brun- eller musblack kan man se de olika färgerna i svansen och manen.

Foto: Tim Kvick

Föregående

Till toppen

Nästa

Tim Kvick & Ingemar Carlsson
Kedjeåsen 237, 691 92 Granbergsdal
0586-18000 070-3360101
askur@swipnet.se

----------------------------------------------------

Senast uppdaterad 001217, Webmaster Lillasyster